Godstrafiken måste särskiljas
Järnvägsfrämjandets ordförande Hans Sternlycke har rätt i att det stora problemet snarare är godstrafiken och att denna går mycket långsammare än persontågen med trängsel, begränsad fart även för snabbtåg och ofta förseningar som följd.
Men vore det inte då billigare och enklare att bygga nya spår för godstrafiken parallellt med befintliga och rusta upp de senare så att snabbtåg kan gå så fort som avsett?
Jag har ingalunda räknat dubbelt, eftersom jag räknat med 15 enkelresor i vardera riktningen för
varje sträcka, alltså 2 x 2 x 15 = 60 enkelresor à 1.000 kronor. Med 250 passagerare per tåg ger det 15.000 passagerare per dag, 5,5 miljoner
passagerare per år och 5,5 miljarder kronor årliga intäkter.
Hans Sternlycke tycker 1.000 kronor per resa låter för mycket och föreslår 500 kronor. Det skulle för samma totala intäkt kräva dubbelt så många
resor – alltså 30.000 passagerare per dag. Det höjer kostnaden, och frågan är om passagerarunderlaget räcker för det.
Enligt Wikipedia gör X2000 18 resor ToR Sthlm-Gbg med max. 11.500 passagerare per dag. Jag har åkt mycket tåg ca 20 mil Leksand-Örebro med regionaltåg. Det kostar stadigt runt 375 kr per resa – men vanligt regionaltåg. Motsvarande 50-milsresa
(som Sthlm-Gbg) skulle då kosta 938 kronor. Höghastighetståg skulle knappast bli billigare.
Om en stor del av sträckorna Sthlm-Gbg och Sthlm-Malmö är gemensam, ökar rimligen trängseln på den gemensamma delen. Hans Sternlycke når också 240 miljarder kr men får med ett tredje ben. Även med det blir de totala kostnaderna flerfalt högre än intäkterna. Nuvarande låga räntenivå lär
inte vara länge. Även med sjunkande ränta genom amorteringar lär därför den totala räntan över tid knappast bli nämnvärt lägre.
/Tege Tornvall